Före insekterna

 
Det är nu hästar är som bäst. NUUUUU!!!
 
Vädret är lagom varmt.
Lagom fläktande bris.
Inga insekter (förutom en nyvaken humla).
Vinterpälsarna är så gott som borta.
 
Allt är underbart skulle jag vilja påstå.
 
 
Vad man än tar sig för ute är mysigt. Bygga staket, gräva, skyffla, kratta, mocka, osv. Linnéa tycker mer och mer att utomhusaktiviteter i all form är tråkigt. Hon valde därför FRIVILLIGT att stanna hemma och städa medan jag var hos hästarna igår. WIN!
 
 
Red ut med Emma som fick prova att rida Tama för första gången. Emma har kommit och pysslat med Solsken varannan vecka sen ca ett halvår tillbaka. När vi nu skulle rida ut råkade jag ställa mig lite närmare 12-åriga Emma och upptäcker ganska förbluffad att hon är längre än mig! Så hon fick uppgradera sig till Tama. 
 
 
Jag red min fina bruna Kira. 
 
 
 
Sen vi kommit mer i ordning och allt verkligen börjar sätta sig och fungera, har jag kunnat vara mer närvarande i allt jag gör med hästarna. Inte bara stressa för att hinna fixa allt som bara funkar halvdant om ens överhuvudtaget. Det där lilla, de extra minuterna jag stannar upp i hagen, pratar och kliar allihop, ser dom, det gör otroligt stor skillnad i hanteringen och ridningen. Vi har kontakt hela tiden. Det blir inte en "grej" att ta ut dom på äventyr eller träning. Våra världar smälter ihop.
 
 
 
 
De diskussionerna jag haft med mina medryttare-på-prov i vinter har alla handlat om att inte hänga i tyglarna. Att det inte är en del av sitsen att ta stöd i händerna. Sits och tygeltag är separat. Detta har jag även ventilerat med Emma, så nu när hon skulle rida Tama för första gången hade hon redan ett hum om hur hon skulle rida. Hon tyckte det var ovant, men när hon märkte hur lugn och lyhörd Tama var kändes det bra. 
 
 
 
Det är så jäkla skönt att se mjuka avslappnade händer. Det har varit lite för mycket raka hårda armar i raka hårda tyglar den senaste tiden. Nu får det vara bra. Nu ska det bara vara bra. 
 
Tama var jättenöjd, åh mitt hjärta!
 
 
 
Hade tänkt köpa boots till alla hästarna för de där torra hårda sommargrusvägarna som kommer nu framöver. Men jag vet inte om det behövs, för igår råkade vi ut för just det men hästarna trampade på som ingenting. Den där grusgången i hagen har kanske gjort ännu mer susen än vad jag kunnat hoppas på?
 
 
 
 
Idag åskar det och spöregnar.
Idag ska vi bygga staket. Mer staket.
 
Vi hörs!