Bruna hästar och lösdrift
Nu när det fryst på ordentligt och kylan gått från rå till riktigt ruggig, tog jag mig en allvarlig funderare på hur jag ska lyckas hålla hullet på dom där bruna hästarna. Dom blir långsamt men märkbart tunnare.
Jag har testat att vräka ut hö i fri tillgång på marken.
Sincero bajsar i det lite med en gång för att markera revir. Sen bajsar han i det igen när han är mätt. En gång bäddade han ner sig mitt i en av högarna som ett litet Jesubarn i krubban. Det höet gick så klart inte att äta sen.
När det finns mycket hö är hästarna lata och slarviga med det, och trampar ner det. Jag bär ut mer hö som dom inte äter upp, och sen får jag mocka ut det igen dubbelt så tungt av väta.
Funkar inte.
Jag har testat att ge fri tillgång inne i ligghallen.
Då går dom aldrig ut därifrån! Och dom äter ju inte bara där inne, dom bajsar och kissar också. Jättemycket.
Jag mockar morgon och kväll, men det räcker inte. Hovarna ruttnar och hästarnas övriga fysik går snabbt utför.
Inte bra.
Nu ska jag, hör och häpna, göra dom bruna hästarna till täckeshästar. Ja, det har gått så långt.
För visst kan dom söka skydd när det är kallt, men det är ju bättre om dom är ute och rör sig så mycket som möjligt. Och det är faktiskt en fördel med täcke; att hästarna kan vara ute MER.
Jag hoppas detta är lösningen på hålla-hullet-problemet.
I övrigt fungerar matrutinerna riktigt bra. Frukost ute på marken, utspritt överallt. Kvällsmat inne i näten. Halm finns alltid i näten ute. Dom bruna hästarna får en hink lusern, 1 liter havre, vetekli och mineraler en eller två gånger om dagen. Smågrisarna får samma fast i mindre mängd. Hovarna är fina, pälsen är fin, och fysiken är på topp.
Även om själva Såget ser rätt så skabby ut så fyller det sin funktion.
Det som verkligen blivit ett lyft för hagen är att min hyresvärd grävt bort allt löst material och lagt på två stora gruslass.
Hela ytan blev inte klar, men det ligger två gruslass till och väntar på rätt tillfälle för det.
Grusgången står sig oavsett om det är blött eller fryst. Hästarna går och hovarna är fräscha.
Ingen röta och ingen mugg. Nånsin.
Ängen längst upp har jag sparat till dagar som dessa när det är fryst och dom inte trampar sönder den med en gång.
Den grusade ytan framför ligghallen kan jag dela av ifall det är bra väder nån natt. Då får dom bruna hästarna äta själva i den delen där ligghallen är, och smågrisarna får vara ute och äta lite mindre hö och mer halm.
Kolla Tama. Hon är så snopen. Och gullig!
Du kan tro att jag ser fram emot efter-bilderna på vår "fina" ligghall.
Kommer till sommaren!
Inatt kom snön!
Och imorgon kommer Kiras nya Horsewaretäcke.
