Hovterapiskolan Del 1 - Känsliga läsare/tittare varnas!
Jag tänkte berätta litegrann om helgen som gick.
Hovterapi är en utbildning som verkligen går in på djupet av hoven och hästen. Fokus på funktion, balans och harmoni i hoven, och det som sitter ihop med hoven; nämligen hästen. Nu handlar det inte bara om hovvård längre. Det är hovvetenskap.
Första dagen hade vi teori. Vi gick igenom vårt studiematerial och hovens anatomi. Tog upp mycket frågeställningar och diskussionsämnen. Andra dagen var det återigen teori, och sedan blev det dags att öppna upp ett antal hästben och titta på insidan.
Tack för att vi får träna på er efter döden, det kommer hjälpa många hästar i framtiden.
Vi fick ett ben var, och det var bara att börja flå. Se till att vara försiktiga så att vi höll alla senor intakta. Det var det som var mest intressant att titta på; hur senorna ligger och vad dom fäster i. Och så klart hur benet och hoven påverkas om senorna ligger snett.
Vi satt ute i sommarskuggan, med precis lagom fläktande vind runt stugknuten.
Det är ju den där kadaverlukten...
Det som ser ut som en bit rabarber är den ytliga böjsenan, och den runda innanför är den djupa böjsenan.
Det är dom som tar hela hästens vikt vid nedslag. Och ryttarens vikt.
På framsidan hoven och benet sitter tåsträckaren. Det är den som svingar fram benet i nästa steg, och påverkar hoven/hästens landning. Är den sned, landar hoven och hästen snett.
Att dom ofta ligger snett beror på felaktigt verkade hovar. Och sedan uppstår en felaktig belastning underifrån hoven och upp, samtidigt som hästens och ryttarens kropp belastar hoven uppifrån. Det skapar ett enormt slitage som orsakar inflammationer och hältor.
Vi fick se ett vidrigt exempel på en sned tåsträckare. Den satt fast där den var, så det är inte så att den hänger löst på något sätt. Hästen hade ett ärr från en skada på underbenet i höjd med den sneda senan. Så troligtvis har den råkat ut för en olycka. Men hästen hade levt vidare för skadan var läkt, men senan hade inte rättats till. Hästen hade stora belastningar i kotan och i hoven på grund av det.
En hov i genomskärning från tån sett, strax innan hovbenet börjar.
Några av de blivande hovterapeuterna.
Här delar vi en hov på mitten åt andra hållet.
Den här hästen hade strålbenshälta orsakat av för höga trakter.
Paus i rökrutan.
Tredje dagen fick vi analysera och verka stallets hästar. Det tog väldigt lång tid att verka en häst när man hela tiden skulle kartlägga hovens insida från utsidan och markera med olikfärgade pennor. Men tack vare gårdagens titt på insidan, och alla teoretiska riktlinjer, har vi redan börjat utveckla röntgensyn.
Susanne, Carola och Emelie.
(Och Emelies fina nya häst!)
Trötta så in i norden åkte vi sedan hemåt igen.
Med bagaget fullt av ny kunskap, och en iver att räta ut senor och hovar på alla hästar som finns!
I augusti ska vi ner igen på Hovterapi Del 2, men vi har lite hemläxa tills dess... Inte så lite heller. Vi ska totalt ha analyserat 40 hästars hovar och skrivit en uppsats om symptomen och kopplingarna till hästens muskler, hur och varför.
Jag börjar med Lilla Gänget.
