Kiras Nystart

 
Jag har ju som du vet låtit Kira få sin tid hos mig. Ingen brådska. Inga krav. Allting nice.
 
Sen vi alla landat ordentligt här i Hedared och börjat få ordning på vår tillvaro, kände jag att det började bli dags för mig och Kira att ta upp vår träning. Sagt och gjort! Jag lejde en tränare som jag har förtroende för, och så började passet.
 
Det första jag reagerade på var att tränaren envisades med att jag skulle ha hälarna pressat neråt så att mina vader var spända. Jag red med barbackapadden, alltså inga stigbyglar. Jag skulle också pressa om med benen runt Kira för att sitta stadigt.
 
Sen när jag skulle få fram henne så skulle jag pressa med vaderna ännu mer. Så rider INTE jag i vanliga fall, vilket jag sa till henne. Men då svarade hon att jag måste rida så som hon säger annars får jag ingen bra sits. Eftersom jag betalat för hennes expertis så sa jag inte emot. Men jag kände genom hela passat att jag studsade mot Kiras ryggrad nåt fruktansvärt även om sitsen var lodrät. Inte bekvämt för nån!  Och redan där märkte jag att Kira blev väldigt spänd.
 
Jag skulle ha korta tyglar för att få bättre kontakt, och helst byta till ett träns med bett eller en repgrimma. Fraser som "hon krånglar", "hon hotar dig", "hon är svår", "hon tror hon kan vinna", "ignorera henne" och "rappa till henne med tygeln", gjorde att jag avslutade passet med en känsla av förlust. Ingenting gick bra, allt gick bara sämre och sämre tills vi avslutade lektionen. 
 
 
 
 
 
Då jag haft den här tränaren tidigare, fast med Tama, blev jag väldigt förvånad över sättet hon coachade mig på den här gången. Med Tama var det helt annorlunda! Jag kände oss verkligen sedda och lyhördheten var på max. Tränaren uppfattade Tamas känslighet bakom attityden och fick oss att träna på små små signaler och kroppsspråk. Kira är ju ÄNNU känsligare än Tama, upphöjt till 100, plus att hon är genomsnäll. Så varför jag skulle rida henne så militäriskt fattar jag inte. Och det blev ju en flopp också. 
 
Jag, som promenerat med Kira till paddocken och ridit max två varv och sen bara gosat och låtit Kira äta gräs för att hon ska få en positiv känsla om platsen, fick nu ett bakslag. Börja om då alltså. Okej. Jag får helt enkelt tänka som att jag har mig själv som elev, och så får jag ha lektion med mig och Kira precis så som jag skulle vilja ha det. Perfekt egentligen. Kajsa filmade!
 
 
 
 
 
 
 
Jag är så nöjd med vår omstart! Kira var lugn och lyhörd som vanligt igen. Vi hade KUL! Jag satt och smajlade hela tiden, och hade ett känslosamt lyckorus i kroppen efteråt. Min vackra underbara häst, stort tack för idag!
 
 
 
 
 
1

Bättre och bättre

 
JEEEEEESUS... Vad TID allting tar!
När hagen var så gott som klar skulle "bara" den sista delen stängslas också. Den delen som enbart ska vara sommarbete till Kira och Naldo. Då blev det nån missuppfattning så grannen tog hö på den ängen. Jädra snopet! Jag fick snabbt försöka få tag i hö då allt annat bete var slut. Frågade mig fram i över en veckas tid och hittade till slut en gubbe inte allt för långt bort. Fick hem ett lass, men vår blivande höloge var ännu inte rensad från gamla sågverkstadsprylar så egentligen fick det inte plats. Men jag fick helt enkelt bara knöka in höet så gott det gick. 
 
Sen skulle vi ha andra stolpar till ängen; riktiga tryckimpregnerade med 8 cm diameter. Väntade in dom, och när dom kom fick jag plötsligt jättemycket jobb, så stolparna stod och tiden bara gick. Så fort jag varit lite ledig har jag släpat stolpar och bytt ut dom som jag slog ner i våras. Har bara hälften kvar nu, men det är tillräckligt med stolpar och tråd som sitter uppe så att jag kommer kunna släppa på Naldo och Kira nu ikväll. 
 
Sen ska bara resten av ängens stolpar bytas ut, och SEN hoppas jag att jag har stängslat klart för i år!
 
 
 
 
För några veckor sedan kom äntligen sadelkammaren (med kranbil!) i form av en gammal arbetsbod, en så kallad "byssja", som överlevt byggbranschen i ca 30 år och nu får äran att förvalta både hästprylar, hästfoder och hästfolk. Den hade blivit något vandaliserad, så alla rutorna var klirrade och lite annat småtjafs. Men ett par dagars intensivt målande gjorde susen, och nästa vecka kommer det installeras nya fönster. 
 
 
Före
 
 
Nu
 
 
Före
 
 
Nu
 
 
 
Före
 
 
 
Nu
 
 
 
 
Det är en hel del fixande kvar, men det börjar ta sig! 
 
 
 
Jag har gjort fem krokar till hästarnas grimmor, men bara fyra namnskyltar. Naldos namn är inte med. Jag har inte bestämt mig för när jag ska sätta upp skyltarna, och jag har inte bestämt tidpunkt för något annat heller. Bara att det kommer bli av. Snart. 
 
 
 
 

Don't worry...

 
 
Jag har bara tagit en liten paus från bloggandet, snart tillbaka!