Ponnylogik

Solsken, som är ett gotlandsruss född på Gotland i en flock på heden, har väldigt mycket ponnyinstinkter. Det finns fördelar och nackdelar med det. Fördelarna är att hon tar eget ansvar. Hon är en överlevare. Tålig, lättfödd, lättskött, och smart. Nackdelarna är att hon kan vara skeptisk till människans avsikter. Människan är ett rovdjur, så egentligen är det rätt dumt att lita på oss faktiskt.
 
En ponny som bråkar är inte dum. Den är smart, ur ett hästperspektiv sett. Den tänker på sin egen säkerhet. 
 
Det man får träna på då är att dom ska förstå att jag, som hennes människa, vill hennes bästa. För oss. Vi lever ihop även om det är konstigt, och då behöver vi få vissa konstiga saker att fungera. Saker som hästar inte skulle gjort om dom hade levt utan människan. Som till exempel att springa runt runt i samma tempo med en människa uppepå. 
 
Filmade när jag tränade Solsken häromdan, men klippte ner det ganska mycket eftersom vi tränade länge på att bara gå fram och tillbaka, följa mig, och gå undan för pinnen. Att bli ledd tycker Solsken är lätt. Men pinnen är lite läskig så den försöker hon komma undan ifrån. Så vi tränade på att pinnen är inget man flyr ifrån, utan fokusen ska ligga på vad jag vill med pinnen, och SAMABETE.
 
Jag vill ha rörelse från Solsken (det vill man i en hästflock också, alltså inte JÄTTEkonstigt), och när Solsken rör sig är jag nöjd. Inte så höga krav eller orimligt, eller smärtsamt eller på annat sätt tokigt. Vi tränar på kommunikationen, vilket skapar trygghet oss emellan. Och hon tränar rörelse, vilket är bra för hennes fysik och i sin tur flockens överlevnad.
 
 
 
 
Obs! Det är inget spö jag använder, för det ska inte göra ont. Pinnen har ingen pisk-funktion, och inte snöret heller, det är för tungt. Det ser kanske lite tufft ut, men Solsken är tuff och försvarar sig själv från saker som är svåra att förstå vitsen med. När hon väl förstått att vi KAN samarbeta blir allting (även pinnen) inte alls så skrämmande längre.  
 
 
 
 
gotlandsruss - longering - nh-stick - ponny - ponny som bråkar - russ

Varning för grovt språkbruk

 
 
Igår var Tamas nyaste medryttare här för att prova på att rida i paddocken med Tama. Det gick rätt okej, förutom att Tama fortfarande var öm i hovarna så hon var lite ovillig pga det. Testade att rida på lilla gräsbanan och där gick det bättre. Barbackapad och ojämn mark var inga problem för nån av dom. Fin sits och bra kontakt. Jag blev riktigt imponerad! 
 
Sen kom Ella för att rida Solsken. Jag tänkte att om vi rider ut den här gången så blir det lite roligare. NOT!!!
Solsken har kommit in i en riktig trotsperiod, och det var tur för henne att hon inte var med mig för jag hade flippat fullständigt!
Den. Lilla. Jävla. Ponnyn.
 
 
 
 
Jag red Naldo, det var längesen sist. Bra om inte annat bara för att känna hur han känns. (Lite stel, men underbar och pigg!) Det passade dessvärre inte riktigt Solsken i smaken. Lilla Besvärliga Ponnyn tycker att ett damsällskap är mer lämpligt för henne. En liten bit in på turen stannade hon, och vände, och snurrade runt, och backade, och frös fast i marken. På håll hörde vi Tamas gnägg, som med rätt vindrikting hörs tvärs över hela Västra Götalands län. Solsken hörde det också, och kände sig tydligen väldigt behövd hemma. För sen krånglade hon ALLAN resten av turen. 
 
Ella kämpade sig helt slut, och alla möjliga tortyredskap cirkulerade i mitt huvud. Ska jag behöva använda bett och spö på den lilla odågan, tänkte jag till och med... När rundan vände hemåt fick Solsken spel. Då skulle hon hoppa i sidled över varje tuva, och bocka sig över varje stubbe. Springa med huvudet i marken, studsandes, och med en liten tvärnit då och då. Springa IGENOM varje gran, och PÅ varje trädstam.
 
Ella hoppade av för att leda Solsken, då hon tappat orken att sitta kvar på. Då hoppade Solsken PÅ Ella istället. Knuffade henne åt sidan, in i träd, boxade ner henne med bogen, och sprang över henne. Om vartannat hela tiden.
JAG HADE KUNNAT DÖDA DEN JÄVLA HELVETES FÖRBANNADE PONNYJÄVELN.
 
Mitt förslag till Ella innan den här ridturen var att vi ska nog försöka vara ÄNNU lite mer finkänsliga med Solsken så kommer det nog gå riktigt bra. MY ASS!!! 
 
Idag ska jag träna Solsken i paddocken från marken, och sen ska vi ta en mysig liten skogspromenad. Det här med samarbete ska komma från BÅDAS håll, lilla ponny. Dags att lära sig. 
 
Klart slut.
 
 
 
 
bråkig ponny - gotlandsruss - russ - uteritt
1

Naldos sweet spots

 
Kolla på den här goingen som han njuter av Kiras mule.
 
Bakbenen LÅÅÅÅÅÅNGT bak!
 
Och frambenen LÅNGT fram!
 
 
 
Fixar och donar i deras nya hage så att det blir både säker och snygg. Gammalt skräp som vuxit ner i marken, och vajrar från en ledning som hänger från en stolpe, måste bort. Har tillfälligt byggt in skräpet, för Naldo lyckades faktiskt springa RAKT IN i vajern häromdan. Jag bara: MEN VARFÖR?!! Det svischade till och varjern flög som en långpiska över ängen. Han kunde faktiskt dött. Eller dödat nån annan. 
 
En bra grej är att vajern hör ihop med en elledning, som hör ihop med en lyktstolpe, som hör ihop med en gammal paddock. Alltså under allt gräs finns en stor paddock! Kommer inte ha råd att gräva fram den helt och hållet, men ska kolla med grannbonnen om han kan klippa ner den så mycket det går. Så kommer den förhoppningsvis fungera fint som gräsridbana. Man känner gruset under om man kör ner ett spett bara ½ dm!
 
Har fått två nya medryttare på Solsken också! Två systrar. Dom ska komma och provrida på lördag. Igår var dom här och hälsade på hästarna och på mig. Mamman var också med och tyckte allt verkade bra. Jag erkände att Solsken inte är världens mest framåtbjudande häst i paddocken, men då sa hon helt enkelt: "Då är det väl inte hennes grej då." Skönt! Jag vill att ALLT ska vara Solskens grej, men det får ta den tid det tar. Och jag tror att en större ridbana kommer ge oss väldigt mycket bättre förutsättningar till framgång.
 
 
 
 
 
 
 
bra flock - halvblod - hästar - hästflock - skäck
1