Handhäst

 
Gissa vem som är en helt perfekt handhäst?
Eller ska jag kort och gott säga; en helt perfekt häst?
 
Sinceroooooooooo!
 
I söndags tänkte vi ge oss ut alla fyra, men Tamas medryttare var sjuk så vi var en ryttare kort. (Inte för att jag hade tänkt att RIDA Sincero jättemycket men.) Tvekade inte en sekund på att ta Sincero som handhäst istället, han är så himla cool, men framför allt LYDIG. Vilket är en helt ny upplevelse för mig.
 
 
 
 
Till skillnad från Solsken, som bara vill gå en meter bakom Tama hela vägen, gick Sincero så fint bredvid oss. Jag höll som vanligt i båda tyglarna, och hade grimskaftet i högra handens grepp ihop med tygeln. Och så red jag så. Väldigt okomplicerat. Behövde inte dra honom med mig eller korrigera honom särskilt mycket. Han gick som en dröm intill. Och Tama gick på bra, väldigt stolt över att ha en så fin parhäst. 
 
 
 
När vi kom hem igen skulle vi fotografera hela gruppen. 
Men Solsken fick syn på en höpåse och hade inte tid att vara med på bild.
 
 
 
 
 
 
Tog några kort på Kira som blev så fin i sin nya grimma från Ullared.
 
 
 
Så fin.
 
 
 Sååååå fin.
 
 
Och Solsken är också fin.
 
 
Ja, ni är så fina båda två...
 
 
 
 
 

Forever Tama

 
Precis som jag snabbt tar ut Tama från hagen och bara ger mig iväg, kardar igenom eventuell tovig eller lerig päls med fingrarna, och på med padden och tränset i ett svep, precis så vill jag kunna göra med Kira också. 
 
Det var min TANKE igår, men den tanken ändrades direkt när jag såg dessa bruna hästar täckta i ett tjockt lager stelnad grå lera. Alltså TÄCKTA i STELNAD lera. Chansen att Kira inte skulle hata mig efter att jag bara skulle försökt börja borsta ur leran var väldigt väldigt liten. Så... eftersom det var Kajsas dag igår och hon redan varit där och borstat Tama och allt, gjorde jag som jag brukar göra... Slängde på Tama grejerna och tog med henne ut.
 
Tog en lite längre runda i skogen. Gav Tama 5 steg på sig att lyda, men lät även henne få bestämma ibland. Det skarpare snöret är inte jätteskönt i Tamas ansikte, så att rida helt utan att "nå fram" till ansiktet är mitt mål. Det ska räcka med att lyfta tygeln, vilket det äntligen börjar göra nu. När kommunikationen sitter kanske vi byter tillbaka till det mjuka snöret igen. 
 
Tamas kondition är ett annat kapitel. Hon har inte bästa flåset direkt. Försökte hålla lite tempo igår och hon kämpade på bra i kortare omgångar. Att verkligen HÅLLA tempot det är tuffare. Visserligen körde vi väldigt mycket terräng, och vad är tuffare än det? Inget. Hon pustade som ett ånglok, min lilla gyllende ponny.
 
 
 
 
 
 

Black Friday

 
 
Det blev lite shopping igår trots allt. Jag var ju i Ullared nyss så jag tänkte att jag satt säkert. Men allt finns inte i Ullared så det fanns några saker kvar som jag faktiskt BEHÖVER.
 
Det här köpte jag i Ullred by the way:
 
 
Grindhandtag till tusen, en hovkrats bara för att, nytt hönät då Tama gjort mer stora hål i ett av näten än det finns små, luddig grimma till Kiras nos, lite mjukare gjord till Kiras mage, ridhandskar och vinterridhandskar, och en ny longerlina.
 
Köpte även en bautastor rulle el-rep till vårens hagprojekt, och en hel del heminredning; lampor, mattor och lite julpynt.
 
 
Lustigt nog hann jag köpa ett par grejer på Taur INNAN själva Black Friday dealsen kickade in. Funderade länge på om jag skulle köpa den där fina cognacsfärgade padden till Sincero, men bestämde mig för att bara köpa nya skumilägg till min gamla slitna padd. Den håller än, så den får bara en liten uppfräschning i sitsen. 
 
 
 
Jag köpte också ett sadelunderlägg till Sinceros riktiga sadel (Star Trekken som jag ännu inte ens testat på honom!). Det är samma underlägg som jag har till Tamas sadel. Jättenöjd är jag med det.
 
 
 
 
 
Men nu då, till mitt stora klipp!
Stall Rustorp hade 50 % på allt i lager, så jag kunde bara inte hejda mig utan köpte en Barefoot Padd i brunt. Och riktigt bra stigläder till Sinceros sadel. Kolla hur mycket pengar jag sparade!!!!