Näsan i marken

 
Jag mockar bort mitt liv känns det som.
 
 
 
När var hästlivet så där underbart?
  
Jo, när jag hade Tama & Naldo hos Susanne i Upphärad.
Då dom stod på box, alla utsläpp, insläpp och fodringar ingick. Hö och halm fanns alltid på logen, bara att ösa på. En liten belyst paddock och varierande hagar. Bra rutiner OCH som grädde på moset; ett jädra bra gäng medryttare. TVÅ till varje häst. 
 
(Susanne & Ronja, Fredrik & Naldo, Erika & Tama)
 
 
Mockade hagar gjorde vi gemensamt på sommaren. All övrig mockning var bara mina egna boxar, that was it. Inte som nu när jag mockar hagen hela tiden, varv efter varv...
 
Jag vill ju att hästarna ska GÅ och äta, då måste jag lägga ut maten ÖVERALLT och då BAJSAR dom ÖVERALLT. Lösdrift - jag SPYR!
 
Är rätt så less på allt extra man måste göra när hästarna går ute hela tiden. Det är en illusion att det är så himla lätt att ha hästar på lösdrift. Det är inte det minsta lätt. Jag har full förståelse för dom som inte orkar. Samtidigt så vet jag att det är absolut bäst för alla hästar att leva sitt liv löst och ledigt. Så jag kommer fortsätta men jag behöver bättre ordning och rutiner. Jag är så fruktansvärt trött på att gå med näsan i backen och mocka, kratta, skyffla och skotta i ur och skur. Jämt jämt. Ingenting är kul längre.
 
Planen är i alla fall att en gång för alla få till det där härliga medryttargänget igen. Både för hjälpens skull men även för att det är mer kul när man är fler. Har haft några försök och några på prov, men det har inte blivit helt bra. (Kalle & Kajsa är fortfarande med oss, dom har bara en liten paus just nu.)
 
Jag ska också fixa två boxar som dom bruna hästarna får bo i när det är dåligt väder eller när dom behöver äta upp sig. Boxarna kommer även Tama och Solsken få använda när de behöver en riktigt god natts sömn. Jag gissar att Solsken inte fått en blund i ögonen på ett par år nu...
 
Trollet 
 
När boxarna är klara och ligghallen bättre i ordning, då kommer jag även bygga ett antal foderstationer. Många små, så att hästarna inte blir ståendes. Det ju helt meningslöst med lösdrift om hästarna ändå bara står. Nä, dom måste gå. Gå gå gå. 
 
 
 
 
 
Annat som man kan göra förutom att mocka skit, skyffla grus, och kratta hö-spill, är att handtvätta hästtäcken utomhus i noll grader. Det känns så meningsfullt att stå och skrubba flera kvadratmeter tyg med kallt vatten och diskborste, tills händerna inte längre känns som dom är mina och inte heller fungerar normalt. För när täckena tvättats och torkat, och jag klär på pållarna sina vädertåliga outfits LÄGGER DOM SIG NER och rullar sig och gnuggar sig på den lerigaste fläcken i hagen.
 
Jag vet inte men... jag antar att dom försöker städa upp den leriga fläcken med täcket? Schysst i så fall. Tack!
 
Solsken har verkligen arbetat med sitt täcke. 
Ja, DU ja. Solsken. Jag ser dig.
 
Som nytt!
 
 
 
OKEJ, nu har jag öst ur mig lite för den här gången. 
Imorgon mockar vi på som vanligt igen!